Demokrati eller kapitalism. Europa i kris

Europa upplever sin förmodligen allvarligaste kris sedan 1945. Den hotar såväl det europeiska integrationsprojektet som den europeiska och globala ekonomin, helt bortsett från den omfattande sociala ödeläggelse som krisen redan orsakat i länder i Europa. Vi upplever i dag en konflikt mellan n [...]
Visa längre beskrivning

Europa upplever sin förmodligen allvarligaste kris sedan 1945. Den hotar såväl det europeiska integrationsprojektet som den europeiska och globala ekonomin, helt bortsett från den omfattande sociala ödeläggelse som krisen redan orsakat i länder i Europa. Vi upplever i dag en konflikt mellan nord och syd i Europa och på båda sidor om skiljelinjen finns ett missförhållande mellan det som tycks vara ekonomiskt nödvändigt och det som är politiskt görbart inom en demokratisk ordning. De rika ländernas valmanskår ser inte ut att vilja acceptera en långsiktig kollektivisering av skulderna eller andra storstilade former av gränsöverskridande omfördelning av bördorna. I söder vill befolkningarna inte gå med på vad en förbättrad bytesbalans och någorlunda uthärdliga budgetunderskott tycks kräva. Och både i nord och syd försöker populister slå politiskt mynt av krisen. Populisterna i norr avvisar skattefinansierade transfereringar och skuldavskrivningar, medan populisterna i syd häftigt värjer sig mot svångremsdiktat som går ut över löner, pensioner och offentliga tjänster. Finns det en väg ur denna europeiska fälla? I denna bok diskuterar ett antal framstående tyska intellektuella den europeiska krisen som uttryck för ett spänningsförhållande mellan kapitalism och demokrati. Hur kan finansmarknaderna bringas under demokratisk kontroll, finns det en väg tillbaka till en nationalstatlig demokratisk kapitalism eller är det en fördjupad politisk integration i Europa som är lösningen. Den frågan ställs på sin spets i debatten mellan det tyske sociologen Wolfgang Streeck, författare till den på Daidalos utgivna boken Köpt tid, och filosofen Jürgen Habermas. Andra bidragagivare är Claus Offe, Elmar Altvater, Hubert Zimmermann och Stephan Schulmeister. Till boken har Sverker Gustavsson, professor emiritus i statsvetenskap, skrivit ett förord som reder ut debattens positioner.