Kreativa liv : Konstnärligt arbete och kosmopolitisk vardag i Williamsburg

Hikaru hade studerat på ett av Tokyos prestigeuniversitet och förväntades ta anställning i ett stort japanskt företag efter examen. Istället flyttade han till New York och började i hemlighet arbeta som fotograf. Emi kände sig

instängd i Japan där hon inte fi ck något kreativt [...]
Visa längre beskrivning

Hikaru hade studerat på ett av Tokyos prestigeuniversitet och förväntades ta anställning i ett stort japanskt företag efter examen. Istället flyttade han till New York och började i hemlighet arbeta som fotograf. Emi kände sig

instängd i Japan där hon inte fi ck något kreativt utrymme. Sedan hon flyttat till Williamsburg har hon fått frihet att ägna sig åt sina privata konstprojekt (som att fotografera stadsdelens alla män med skägg). Motoko beskriver sig

själv som för macho för Japan hon vill arbeta och tycker därför inte att hon passar in i den hemmafruroll som japanska kvinnor i stor utsträckning förväntas anta.

Kreativa liv är en etnologisk studie om 16 individer, födda på 1970- och 80-talet i Japan, som flyttat till Williamsburg i Brooklyn, New York, för att satsa på karriärer inom kreativa sysselsättningar och livsstilar långt från hemlandets konventioner och krav. Sedan slutet på 1990-talet har Williamsburg blivit känt för de många unga kreatörer som flyttat dit från olika delar av världen. Informanterna i denna avhandling får ständigt förhålla sig till hipster-stereotypen och anklagelser om att vara bortskämda och ansvarslösa individualister. Den gentrifieringsprocess som Williamsburg genomgår påverkar dock ofrånkomligen informanternas bohemiska tillvaro.

Informanterna tillhör en för sitt hemland speciell generation. De har givits möjlighet att göra val som inte var tillgängliga för deras föräldrar. Men beslutet att följa en alternativ väg för karriär och familjebildning medför också att en eventuell flytt tillbaka till hemlandet inte är självklar. Studien belyser hur en kosmopolitiskt präglad vardag gör många val tillgängliga något som aktualiserar både möjligheter och hinder, både gränslöshet och gränser.

Utifrån ett vardagsnära empiriskt material åskådliggör avhandlingen hur nationell identifikation aktualiseras i ett kosmopolitiskt sammanhang. Japan har ofta behandlats som ett unikt exempel, både av forskare och media.

Avhandlingen utforskar med denna utgångspunkt hur ett kosmopolitiskt perspektiv kan göra det möjligt att undgå stereotypa skildringar. Här beskrivs individer som bryter mot normer genom att, inte utan uppoffringar, avstå från sina givna sammanhang till förmån för självständigt valda gemenskaper och möjligheter till nya erfarenheter.