Gränsen

Gränsen utspelas i Stockholms skärgård vid 1900-talets början. Den blivande lärarinnan Agnes och lotseleven Mårten finner varandra i segling, höskörd och dans på logen. Han lär henne spela valser och sjömansvisor på dragspel. Hon leker om dagarna med hans moderlösa småsyskon.
För [...]
Visa längre beskrivning

Gränsen utspelas i Stockholms skärgård vid 1900-talets början. Den blivande lärarinnan Agnes och lotseleven Mårten finner varandra i segling, höskörd och dans på logen. Han lär henne spela valser och sjömansvisor på dragspel. Hon leker om dagarna med hans moderlösa småsyskon.
Författaren Karin Ek (1885-1926) växte upp på Östermalm och var sommargäst på Sandhamn och Harö. Modern dog när Karin var 19 år. Fadern var smittskyddsläkare med ansvar för vården av prostituerade och ansåg att kvinnor "i skörlefnadens dy" var offer för sin bristande karaktär. Karin och hennes romanfigur Agnes ville göra allting rätt och i rätt ordning.
När Karin Ek skrev boken hade hon erfarenhet av att ha överskridit gränser för det passande. Hennes eget öde hade tvingat henne att fundera över kärlekens och erotikens väsen och det renhetsideal hon som yngre hade odlat. Hon lät även Agnes se att brodern följde andra lagar och ogenerat roade sig med skärgårdsflickorna.
Gränsen är också en lyrisk skildring av skärgården. Karin Ek var marinmålare i ord. För henne fanns tröst och lugn i naturen: Det tåliga strandgräset, det försonande regnet, de kalla vågorna som skiftar färg och form, de heta klipporna under fotsulorna, allt detta var för henne beständigt jämfört med ett människoliv.

"Med nästan våldsam styrka rycker förf. läsaren med i det inre händelseförloppet. Så intensivt är det hela genomdiktat, taget inifrån ur lönliga själsdjup och buret av livsallvar." Ellen Kleman i Hertha

"Vilken rörande bild utgör icke den unga kvinnogestalten där hon ligger på sin klippa 'längtande, gråtande eller läsande'. Det är icke bara ordvalet som gör, att man här kommer att tänka på en annan och mera berömd svensk diktare, som var en orons och ungdomens vårstorm i vår litteratur Thomas Thorild." Helge Lindberg, SSUH:s Polstjärnan