Marias lilla åsna

ÅSNAN VAR REDAN FRAMME vid huset. Det var bara ett fallfärdigt kyffe utan dörr. Men på golvet där inne brann en eld och tre skäggiga karlar satt runt elden och värmde sig. När de fick syn på åsnan sprang den ene upp, grep den i tygeln och ledde in den.

Å, vad åsnan var glad n� [...]
Visa längre beskrivning

ÅSNAN VAR REDAN FRAMME vid huset. Det var bara ett fallfärdigt kyffe utan dörr. Men på golvet där inne brann en eld och tre skäggiga karlar satt runt elden och värmde sig. När de fick syn på åsnan sprang den ene upp, grep den i tygeln och ledde in den.

Å, vad åsnan var glad när hon nu hade Maria inomhus i det förfärliga vädret.

-- Goda herrar, låt oss få värma oss här inne hos er! sa Maria. Vi är alldeles genomvåta.

Karlarna svarade inte genast.

Maria såg inte så noga på dem, för hon hade sina ögon fästa på elden och nu sträckte hon händerna mot den. Men Josef som just trädde in, såg nog vilka de tre männen var. Rätt in i rövarkulan hade deras åsna fört dem. Rakt in i fördärvet!