Den svenska järnhanteringen och rysshärjningarna 1719-1721

Sverige var krigstrött och utarmat då ryssarna med hjälp av en överlägsen galärflotta och snabba, lättrörliga kosackpatruller anföll på svenskt territorium under åren 1719-1721. Syftet var i första hand att få svenskarna att gå med på en snar fred på tsar Peter I:s hårda villkor. Ry [...]
Visa längre beskrivning

Sverige var krigstrött och utarmat då ryssarna med hjälp av en överlägsen galärflotta och snabba, lättrörliga kosackpatruller anföll på svenskt territorium under åren 1719-1721. Syftet var i första hand att få svenskarna att gå med på en snar fred på tsar Peter I:s hårda villkor. Ryssarna ville öka civilbefolkningens lidande, om möjligt bränna Stockholm och utarma den svenska järnhanteringen och landets mycket betydelsefulla järnexport - och indirekt stärka den ryska järnhanteringen. I boken återges glimtar ur svensk järnhistoria och berättas hur härjningarna drabbade gruvor, ett stort antal järnbruk, kanongjuterier och vapenfaktorier mm, hur dessa förstördes och vilka stora ekonomiska konsekvenser det medförde; men också en anmärkningsvärd återhämtning och hur järnet fortsatte att vara Sveriges för tiden största exportvara. Författaren är amatörhistoriker och publicerade år 2000 "Rysshärjningarna 1719 (Läddikan, Gävle) och boken "Ljusterö under rysshärjningarna - den heta sommaren 1719" (Lund , 2000). Tidigare har författaren arbetat som barnläkare och docent vid Lunds universitet.