Könsmakt eller häxjakt

Frågan om hur mäns våld mot kvinnor ska förklaras är omstridd

och har varit det sedan mitten av 1970-talet. En motsättning råder

mellan perspektiv där våld problematiseras i termer av kön och

förklaringsmodeller som inte huvudsakligen intresserar sig för [...]
Visa längre beskrivning

Frågan om hur mäns våld mot kvinnor ska förklaras är omstridd

och har varit det sedan mitten av 1970-talet. En motsättning råder

mellan perspektiv där våld problematiseras i termer av kön och

förklaringsmodeller som inte huvudsakligen intresserar sig för sambandet

mellan kön och våld. Vilken förklaring som får tolkningsföreträde

är av stor betydelse för hur samhället hanterar problemet

genom den praxis som utformas av professionella grupper och i

lagstiftningen.

I den här boken studerar Gabriella Nilsson föreställningar om mäns

våld mot kvinnor under perioden 1975-2000 i Sverige. Det är en

studie som handlar om advokater, barnpsykologer, barnombudsmän,

byrådirektörer, feminister, forskare, hovrättsråd, incestoffer,

journalister, kriminologer, kvinnojourskvinnor, medicinare, ministrar,

naturvetare, poliser, professorer, psykiatrer, riksdagsledamöter,

socialpsykologer, sociologer, tjänstemän, utredare, vittnespsykologer

och åklagare. Och om deras oenighet i synen på våldtäkt, incest och

kvinnomisshandel. Utifrån ett kulturanalytiskt mikroperspektiv

analyseras olika texters funktion som verktyg i kampen om tolkningsföreträde.

Könsmakt eller häxjakt? behandlar det antagonistiska förhållandet

mellan de som betraktar våld som ett uttryck för mäns makt över

kvinnor och de som menar att det könspolitiska intresset för frågan

bidrar till ett icke konstruktivt skuldbeläggande som i värsta fall

kan leda till häxjakt på oskyldiga män.