Därför hoppar jag

Ur autismens tysta rum

Denna unika och viktiga bok, skriven av en trettonårig japansk autistisk pojke, ger röst åt autistiska barn och utmanar förutfattade standardföreställningar om denna gåtfulla sjukdom.
Därför hoppar jag visar tvärtemot vad många tror att människor med aut [...]
Visa längre beskrivning

Ur autismens tysta rum

Denna unika och viktiga bok, skriven av en trettonårig japansk autistisk pojke, ger röst åt autistiska barn och utmanar förutfattade standardföreställningar om denna gåtfulla sjukdom.
Därför hoppar jag visar tvärtemot vad många tror att människor med autism har fantasi, humor, empati och en känsla av andlighet, och pekar på att problemet med sjukdomen inte är en brist på dessa förmågor, utan snarare innebär svårigheter med att kommunicera dem till andra.
Boken utkom i Japan 2007 och översattes till engelska 2013 av den Booker prize-nominerade författaren David Mitchell och hans fru, KA Yoshida, föräldrar till ett autistiskt barn. David Mitchell har även skrivit ett starkt och insiktsfullt förord.
Boken innehåller 58 direkta frågor och svar och däremellan små poetiska berättelser skrivna av Naoki Higashida med hjälp av ett bokstaveringsredskap, bokstav för bokstav. På ett rakt och enkelt sätt ställer Naoki Higashida frågor till sig själv, varav många fokuserar på förbryllande aspekter av autism som "Varför vill du inte ha ögonkontakt?", "Varför frågar du samma frågor om och om igen?", "Tycker du inte om att kramas?" medan andra är mer oförutsägbara som "Vilken typ av tvprogram tycker du bäst om?", eller "Varför talar autistiska människor så högt och konstigt?". Svaren är ofta korta och rakt på sak och ger viktiga förklaringsnycklar, ny förståelse och insikt till (ofta konfunderade) föräldrar, lärare, släktingar och vårdare.
Boken har fått mycket uppmärksamhet i England, låg på flera topplistor och har även hittills sålts till USA, Canada, Taiwan, Korea, Brasilien, Holland, Italien, Tyskland, Norge, Spanien och Ungern.


"Detta är verkligen viktigt, och alla som är intresserade av autism bör läsa den."
Charlotte Moore, The Sunday Times