Litteraturdidaktik, fiktioner och intriger

Vad innebär det att gå in i en annan värld, att förlora sig i boken? När man plötsligt inte längre lägger märke till orden på sidan, eftersom de har ersatts av bilder, stämningar och känslor? Litteraturundervisningen i skolan misslyckas ofta med att engagera och träna eleverna i att ti [...]
Visa längre beskrivning

Vad innebär det att gå in i en annan värld, att förlora sig i boken? När man plötsligt inte längre lägger märke till orden på sidan, eftersom de har ersatts av bilder, stämningar och känslor? Litteraturundervisningen i skolan misslyckas ofta med att engagera och träna eleverna i att tillägna sig fiktioner. Distanserad kritisk läsning, överdrivet fokus på detaljer eller för många textutdrag kan hindra en inlevelsefull läsning. Undersökningar har konstaterat att svenska elevers läsförståelse blivit sämre. Det finns en oro över att läsningen av skönlitteratur minskar i befolkningen som helhet när konkurrensen från nya medier hårdnar. Samtidigt visar studier att det är viktigt att läsa böcker för att utvecklas som människa och samhällsmedborgare. Att uppmuntra till att läsa skönlitteratur är därför en angelägen uppgift. LITTERATURDIDAKTIK, FIKTIONER OCH INTRIGER handlar om hur man lär sig att gå in i fiktionens värld. Intrigen är vägvisaren på färden genom det skönlitterära verket, och intrigen är väsentlig för att vi ska reagera och svara på det vi läst. I boken presenteras och diskuteras teorier om hur vi läser, olika riktningar i den litteraturdidaktiska forskningen och vad läsning i digitala medier betyder för läsförståelse och koncentrationsförmåga. Boken innehåller flera modellanalyser av fiktionstexter och föreslår nya metoder att undervisa i läsning av fiktionslitteratur. Anders Öhman är professor i litteraturvetenskap och litteraturdidaktik vid Umeå universitet. Han har forskat och undervisat om svensk romanhistoria, populärlitteratur, norrländsk litteratur och litteraturdidaktik. Tidigare har han bland annat gett ut böckerna Äventyrets tid (1990), Populära fiktioner (2000), Apologier (2001), Populärlitteratur (2002), och De förskingrade (2004). För närvarande forskar han om vad de digitala medierna innebär för vad och hur vi läser.