Legalitetsprincipen i förvaltningsrätten

Legalitetsprincipen har fått en gradvis mer framträdande roll i förvaltningsrätten under de senaste decennierna och har kodifierats genom 5 § förvaltningslagen (2017:900). Denna bok behandlar den förvaltningsrättsliga legalitetsprincipens historiska bakgrund och konstitutionella grunder samt [...]
Visa längre beskrivning

Legalitetsprincipen har fått en gradvis mer framträdande roll i förvaltningsrätten under de senaste decennierna och har kodifierats genom 5 § förvaltningslagen (2017:900). Denna bok behandlar den förvaltningsrättsliga legalitetsprincipens historiska bakgrund och konstitutionella grunder samt hur den uttryckts i rättspraxis i svensk rätt och EU-rätten.

Legalitetsprincipen består av fyra delar:- kravet att myndigheter måste ha rättsligt stöd för sitt handlande- kravet att de normer som ger rättsligt stöd måste vara publicerade- kravet att det rättsliga stödet måste vara klart- regleringen av utrymmet för retroaktiv tillämpning.

Genom de senaste decenniernas rättspraxis står det klart att det numera finns ett allmänt krav på stöd i föreskrifter för myndigheters handlande, även om kravet på precisionen i detta stöd kan variera. Föreskrifter som syftar till att binda enskilda måste också vara publicerade och fritt tillgängliga för alla. Vad gäller kraven på klarhet och förutsebarhet har domstolarna gradvis kommit att betona betydelsen av förutsebarhet för enskilda vid val av tolkningsmetoder och tolkningar. Retroaktiv rättstillämpning är som huvudregel tillåten i den interna svenska förvaltningsrätten men däremot inte i EU-rätten. I boken behandlas ingående förutsättningarna för och skyddet mot retroaktiv rättstillämpning i förvaltningsrätten i svensk rätt och EU-rätten.

Legalitetsprincipen i förvaltningsrätten är rik på källhänvisningar och innehåller ett omfattande rättsfallsregister. Boken riktar sig till såväl praktiskt verksamma jurister som studenter och forskare.