Katitzi i ormgropen

Året var 1941 och det var krig ute i världen, Norge och Danmark hade erövrats av den tyska nazistarmén. Katitzis familj hade kommit till Strömåker i Norrland. Träden hade börjat skifta färg och dagarna blev kortare. Pappa Taikon var rädd att han skulle bli utlämnad med sina sju barn till [...]
Visa längre beskrivning

Året var 1941 och det var krig ute i världen, Norge och Danmark hade erövrats av den tyska nazistarmén. Katitzis familj hade kommit till Strömåker i Norrland. Träden hade börjat skifta färg och dagarna blev kortare. Pappa Taikon var rädd att han skulle bli utlämnad med sina sju barn till Tyskland, där man satte romer och judar i koncentrationsläger och dödade dem.
Katitzi och Lena var de yngsta barnen från pappa Taikons tidigare äktenskap. Katitzi hade alldeles nyligen fyllt nio år. Det var förresten den tjugonionde juli. Man hade inte firat födelsedagen för det var inte brukligt i lägret.
Katitzis familj består av Pappa Taikon, en 63 år gammal sträng man som är gift med en elak styvmor som inte alls tål Katitzi och hennes syskon. I lägret där Katitzi bor, bor också storasyster Lena, som är tre år äldre och storebror Paul som är 17 år gammal. Paul avskyr lägerlivet och är bekymrad för sina systrars framtid med den elaka styvmodern. Sen finns också storasyster Rosa, som är syskonens trygga punkt efter deras mammas död. Men Rosa hade blivit bortgift med en kusin och rest till Sydsverige med sin nya familj till systrarnas stora bedrövelse.
Lägret var ganska litet. Det bestod av tre tält och en vagn. Tivolit var nerpackat eftersom pappa Taikon hade inte fått tillstånd att sätta upp det. Nu skulle man arbeta i skogen. Ingenting var riktigt som förr. Men Katitzis pappa hoppades på att kriget skulle ta slut och att tyskarna skulle förlora, så att han kunde förena sig med sina bröder igen.
Katitzi i ormgropen & Katitzi rymmer är den andra samlingsvolymen i serien om den romska flickan Katizi. Böckerna om Katitzi har älskats av generationer barnboksläsare. Nyutgåvorna är illustrerade av Joanna Hellgren.
 Det finns också mycket glädje och kärlek mitt i vardagsrealismen. Och hela tiden är Katarina Taikon på de svagas sida, alldeles oavsett om de talar romani eller inte.Svenska Dagbladet