För att överleva : om självskadebeteende

De flesta som hör ordet självskadebeteende tänker på tonårstjejer som skär sig på armarna. En självskada kan definieras som en avsiktlig, självdestruktiv handling som begås utan intention att dö. Men alla gör vi ju ibland ohälsosamma och skadliga saker kliar sönder myggbett, går i ob [...]
Visa längre beskrivning

De flesta som hör ordet självskadebeteende tänker på tonårstjejer som skär sig på armarna. En självskada kan definieras som en avsiktlig, självdestruktiv handling som begås utan intention att dö. Men alla gör vi ju ibland ohälsosamma och skadliga saker kliar sönder myggbett, går i obekväma skor, äter chips och röker. Var ska man dra gränsen? Vem utsätter sig frivilligt för skador, och varför?

Sofia Åkerman började skada sig själv som fjortonåring i slutet av 90-talet och tillbringade flera år på sjukhus. Numera betraktar hon sig som frisk. Hon utbildar sig till sjuksköterska och ägnar mycket tid åt att förbättra vården av självskadande patienter och öka kunskapen om dessa problem.

För att överleva är skriven ur ett patientperspektiv och riktar sig till föräldrar och anhöriga, sjukvårdspersonal, studerande och andra som vill ha information om hur man bäst kan hjälpa någon som skadar sig själv.