Lyckoformeln : vad vetenskapen kan lära oss om lycka

Våren 2000 besökte naturvetaren och journalisten Stefan Klein hjärnforskaren Ramachandran i Kalifornien. De samtalade om människans bristande kunskap om sig själv. Plötsligt utbrast Ramachandran på sin sjungande engelska med indisk accent: "And we don't even know what happiness is." Det blev [...]
Visa längre beskrivning

Våren 2000 besökte naturvetaren och journalisten Stefan Klein hjärnforskaren Ramachandran i Kalifornien. De samtalade om människans bristande kunskap om sig själv. Plötsligt utbrast Ramachandran på sin sjungande engelska med indisk accent: "And we don't even know what happiness is." Det blev startskottet för Kleins projekt. Han måste få veta. Det han fann överraskade honom. Vi har idag ganska stor kunskap om vad lycka är, men ingen har sammanfogat dessa rön och beskrivit dem på ett sätt som gör att alla kan förstå och tillämpa dem.

Kanske låter det konstigt att man vetenskapligt skulle kunna utforska lyckan. Däremot är vi vana vid att människor studerar lyckans motsats. Kliniska psykologer har sedan gammalt ägnat sig åt känslor av olust. Det är först under senare år som en förändring har skett: Hjärnforskare har börjat intressera sig också för de positiva känslorna. På mycket kort tid har de gjort imponerande framsteg. Två nyare rön har varit avgörande. Det ena gäller de delar av hjärnan som ger upphov till välbefinnande. I våra hjärnor finns det egna kopplingar för glädje, lust och eufori - vi har ett lyckosystem. På samma sätt som vi föds med förmågan att tala, är vi också programmerade att uppleva positiva känslor. Det andra rönet är att även en vuxen människas hjärna fortsätter att förändras. Varje gång vi lär oss något förändras hjärnan. Det innebär att vi kan öva upp vår naturliga fallenhet för positiva känslor på samma sätt som vi lär oss ett främmande språk.

Lyckoformeln tar läsaren med på en forskningsresa till de positiva känslorna. Den innehåller många tips på hur man kan tillämpa neurovetenskapens senaste rön för att leva ett lyckligare liv. Men det är ändå ingen handbok i vanlig bemärkelse. Den vill teckna en bakgrund, inte komma med några patentlösningar. Likt en resehandbok försöker den förmedla de nödvändiga kunskaperna. Frågan är hur individen, men också samhället, kan tillägna sig en lyckokultur. I ljuset av neurovetenskapen råder det idag inte längre något tvivel om att man kan lära sig att vara lycklig.

Lyckoformeln har länge legat på de tyska topplistorna och har översatts till mer än 20 språk.

Översättning Mia Engvén

Stefan Klein (f. 1965) är journalist och författare. Studerade fysik och filosofi och skrev sin avhandling i biofysik. Han var verksam som vetenskapsredaktör på Der Spiegel 1996-1999 och på tidskriften Geo 1999-2000. Belönades med Georg von Holtzbrincks pris för vetenskapsjournalistik 1998.