En fallen fanbärares bekännelse

Denna roman från 1992, före det stora genombrottet med Det franska testamentet, är en av dem som Makine skrev på franska men låtsades att de var översättningar från ryska original. Bokens jag, en rysk emigrant i 90-talets Paris, ser tillbaka på sin barndom och ungdom i en industristad i 50- [...]
Visa längre beskrivning

Denna roman från 1992, före det stora genombrottet med Det franska testamentet, är en av dem som Makine skrev på franska men låtsades att de var översättningar från ryska original. Bokens jag, en rysk emigrant i 90-talets Paris, ser tillbaka på sin barndom och ungdom i en industristad i 50- och 60-talens Sovjet. I brev till barndomsvännen Arkadij, nu boende i USA, berättar han om pionjärrörelsens indoktrinering, militäriska fostran och ideal, ständiga marscher mot en lysande framtid, mot kommunismens seger och världens frälsning. Men också om livet på en bakgård, en oanad idyll med syrener och gullregn, babusjkor på trädgårdsbänkarna och dominospelande gubbar i sommarnatten. Han berättar om föräldrarnas levnadskonst, om deras livsglädje mot alla odds, och personernas individuella öden speglar århundradets ryska och europeiska katastrofer. Andreï Makine är född i Sovjetunionen 1957, kom till Frankrike som 30-åring 1987, där han länge levde som uteliggare och skrev på parkbänkar. Det franska testamentet blev hans stora genombrott när boken 1995 belönades med både Goncourt- och Médicispriset.