Till Moskva

På ett sjungande språk om tröskeln till det främmande  

JAG STÅR PÅ TRÖSKELN.
DÄRUTANFÖR BRER ALLTSAMMANS UT SIG, LIVET, VÄRLDEN.
Platsen är Moskva, tiden är det kalla kriget och tövädret. Staden är mötesplatsen, förvandlingsplatsen ? men också en plats övervakad [...]
Visa längre beskrivning

På ett sjungande språk om tröskeln till det främmande  

JAG STÅR PÅ TRÖSKELN.
DÄRUTANFÖR BRER ALLTSAMMANS UT SIG, LIVET, VÄRLDEN.
Platsen är Moskva, tiden är det kalla kriget och tövädret. Staden är mötesplatsen, förvandlingsplatsen ? men också en plats övervakad av osynliga, ögon. På tröskeln till detta främmande står Agnes, på väg att bli kvinna, på väg till ett språk. Hon står där på gränsen mellan tvång och frihet:

»Kastad i tillvaron? Göra sitt Val?
Kanske är det något helt annat som gäller, något behagligare ? en fest som tätnar och glesnar, människor som kommer och går, för att senare återvända, eller också inte, man glömmer dem aldrig.
Man fattar små beslut. Sådana som kan verka obetydliga men kanske inte är det? ? Hej! bestämmer man sig för att säga till någon. Den andra bestämmer sig för att svara, någonting börjar...»

EVA ADOLFSSON (1942-2010) skriver om flickkvinnan i Moskva på ett eget, sjungande språk, öppet för andras ord och röster.

"Och den är utomordentligt skickligt skriven: det finns en lyrisk rörlighet, en rytmisk spänst och en ibland nästan aforistisk pregnans i Eva Adolfssons språk som gör läsningen till ett givande nöje. [...] "Till Moskva" innehåller tillräckligt av liv, röster, situationer, bilder för att vara både läs- och tänkvärd."
- Leif Nylén i Dagens Nyheter

Omslagsformgivare:Marina Mattsson