Meteorer : tre lysande särlingar

I sin nya bok berättar Georg Klein om tre personer som gjort extraordinära insatser: musikern och kompositören Béla Bartók, genetikern Seymour Benzer och biologen Barbara McClintock, de båda sista verksamma på det genetiska forskningsfältet. Sinsemellan är de tre mycket olika, men de visar [...]
Visa längre beskrivning

I sin nya bok berättar Georg Klein om tre personer som gjort extraordinära insatser: musikern och kompositören Béla Bartók, genetikern Seymour Benzer och biologen Barbara McClintock, de båda sista verksamma på det genetiska forskningsfältet. Sinsemellan är de tre mycket olika, men de visar sig också ha mycket gemensamt. De hade alla förmågan att koncentrera sig på en dominerande målsättning och att hålla fast vid sina idéer. De utvecklade alla en stark integritet som skyddade deras liv från otillbörliga intrång och hjälpte dem att motstå spott och spe. Och de kände alla en djup glädje i sitt arbete, en inifrån kommande belöning som vägde tyngre än alla tänkbara yttre utmärkelser. ? På så vis formar sig Kleins bok till en vacker och kunskapsrik lovsång till det skapande arbetet.

Några ord till om bokens huvudpersoner:

Béla Bartók (1881-1945) är en av 1900-talets stora tonsättare. Hans musik har sina rötter i folkmusiken, men är samtidigt modernistisk och nyskapande. Han var ingen politisk människa, men reagerade med avsky på den framväxande nazismen och emigrerade 1945 till USA. Först 1988 återfördes hans kvarlevor till Ungern. Det är framför allttre av hans verk som Klein uppehåller sig vid: operan Riddar Blåskäggs borg, baletten Träprinsen och det sceniska verket Den mirakulösa mandarinen.

Seymour Benzer föddes i New York 1921 i en varm judisk familj som lät honom gå sina egna vägar. Han studerade först fysik, men kom snart att intressera sig för den framväxande genetiken, framför allt s k beteendegenetik. Han blev en generös mentor för många yngre kollegor.

Barbara McClintock föddes 1902 i New England och dog 1992.Hon studerade botanik och genetik.Under en lång period var hon starkt ifrågasatt och utfrusen från stora delar av det internationella forskarsamhället.Hon var en skygg människa som levde helt för sin forskning. 1983 fick hon Nobelpriset i medicin.