Människa utan hund

December i Kymlinge. Medlemmarna i familjen Hermansson samlas för att fira 105-årsdagen - pappa Karl-Erik fyller 65, äldsta dottern Ebba 40.
Men ingenting blir som de tänkt sig. Natten före den stora bemärkelsedagen går Robert, sonen i familjen och ökändis efter sin insats i dokusåpan [...]
Visa längre beskrivning

December i Kymlinge. Medlemmarna i familjen Hermansson samlas för att fira 105-årsdagen - pappa Karl-Erik fyller 65, äldsta dottern Ebba 40.
Men ingenting blir som de tänkt sig. Natten före den stora bemärkelsedagen går Robert, sonen i familjen och ökändis efter sin insats i dokusåpan "Fångarna på Koh Fuk", ut på en promenad - och kommer aldrig tillbaka. Och nästa natt försvinner Ebbas son Henrik lika spårlöst.
Det är ett egenartat fall som den italienskättade kriminalinspektören Gunnar Barbarotti får ta hand om. Kan det vara en ren slump att två människor försvinner från samma familj och samma adress med ett dygns mellanrum? Finns det en plan? Finns det ett samband?
För att lösa gåtan med vad som hände de där decembernätterna måste Barbarotti nå in till denna dysfunktionella familjs svartaste hemligheter och göra det osynliga synligt - och det är inte utan att han önskar att det fanns en godartad högre makt att ty sig till i nödens stund.

Människa utan hund är den första romanen i Håkan Nessers planerade Barbarotti-kvartett.


"Med suverän lyhördhet avlyssnar Nesser vad som händer med människor hoplänkade av tillfällighet och utan resurser att begripa sig på varandra. Det är ett isande kammarspel som utspelas: Mellan makar. Mellan föräldrar och barn. Mellan syskon. Allt är så genomlyst vanligt att man huttrar av igenkännande. Komiken svider. Tragiken bränner."
Norrköpings tidningar

"Detta är en över 500 sidor välskriven berättelse, i typisk Nessersk stil. Eller snarare så att jag tydligt känner igen författaren från hans tidigare böcker. Och det är en trygg känsla. Jag vet att jag får kvalitet, och boken slukar mig från första stund. ... Hans smått raljerande och magisteraktiga berättarstil är så väl genomförd att den balanserar ondskan, som hugger i bakgrunden." VästerviksTidningen

"Nytt är också något så svårpreciserat som tonen i romanen. Den pendlar på ett skickligt vis mellan ett slags mörk skruvad uppsluppenhet och en lyhördhet för finmaskiga skiftningar i gestalternas trängda och, efter hand, härjade och såriga själar."
Svenska Dagbladet