Se upp Salige!

Trygve Söderling tvekar inte att i Finlands svenska litteraturhistoria att se Se upp Salige! som startskottet till vårt litterära 1960-tal. Men för dagens läsare är romanens mest riskabla ämnen helt andra än attackerna mot borgerlighetens bastioner - kyrka, välgörenhet, Lucia, den självti [...]
Visa längre beskrivning

Trygve Söderling tvekar inte att i Finlands svenska litteraturhistoria att se Se upp Salige! som startskottet till vårt litterära 1960-tal. Men för dagens läsare är romanens mest riskabla ämnen helt andra än attackerna mot borgerlighetens bastioner - kyrka, välgörenhet, Lucia, den självtillräckliga överklassen i småstaden Lexå - som samtiden reagerade på. Lolita-tematiken där den konventionella redaktören Karl-Henrik Randgren faller för den 14-åriga Annika - och radikaliseras av kärlek - vore nog i eldfängdaste laget för författare idag. Men Kihlman skriver helt utan rädsla och moraliserande om huvudpersonens hemliga passion. Randgrens usla beteende mot sin egen tonåriga son var heller inte något de samtida kritikerna fäste sig vid.

Vissa finländare älskade att hata boken. Men "Ett stjärnskott från Svenskfinland" och "Litterärt genombrott", skrev de stora svenska tidningarna, bland annat Olof Lagercrantz i Dagens Nyheter: "Det känns allför ofta i dagens dikt liksom vid de samtal vi för med varandra som vore det i går och i förrgår. Hos Kihlman är det verkligen i dag. Därför denna osäkerhet, denna samvetsnöd, detta trevande i många riktningar, detta prövande."

Se upp Salige! kan läsas för att ge en insyn i en annan tid: det mytologiska 1960-talet. Den kan läsas för att den ger insyn i vår tid. Den kan läsas för författarens nyskrivna förord eller Trygve Söderlings nyskrivna efterord. Och den kan läsas för raseriet den är skriven i, som glöder lika starkt efter ett halvt sekel.