Mänsk-lig-he-tens he-la världs-hi-stor-ja

Mänsk-lig-he-tens he-la världs-hi-stor-ja handlar om hur det var att växa upp på 1960-talet. Att romanen ges ut till 50-årsjubiléet av revoltåret 1968 är ingen slump. Men den handlar inte om hur folk i världens stora städer kastade gatsten, ockuperade kårhus och betedde sig allmänt huvud [...]
Visa längre beskrivning

Mänsk-lig-he-tens he-la världs-hi-stor-ja handlar om hur det var att växa upp på 1960-talet. Att romanen ges ut till 50-årsjubiléet av revoltåret 1968 är ingen slump. Men den handlar inte om hur folk i världens stora städer kastade gatsten, ockuperade kårhus och betedde sig allmänt huvudlöst 1968. I stället belyser den det svårbegripliga 60-talet från Norrlandsperiferin, där ju ingen någonsin har betett sig konstigt på något som helst sätt. Romanens personer, platser och händelser har hämtats direkt ur livet. Chagall Eriksson ansluter på så vis till den stora västernorrländska traditionen från Laura Fitinghoff, Ludvig Nordström, Bertil Malmberg, Lars Ahlin med flera.Fiktioner som hämtas direkt ur livet är sällan dramatiska på något halsbrytande sätt. Här handlar det om gymnasister som tar studenten. Det var inte särskilt spännande ens när studentförhören fanns kvar fram till och med 1968. Men närheten till livet gör konstlad spänning obehövlig. Detta är en bok som är tålamodsprövande, underhållande och lagom spännande på samma sätt som livet självt.