Konjunkturrådets rapport 2018. Kapitalbeskattningens förutsättningar

Mycket har hänt med kapitalbeskattningen sedan den stora skattereformen 1991. Grundprinciper om likformighet och enhetlighet har i hög grad övergetts och kapital beskattas i dagpå flera olika sätt.Under samma period har kapitaltillgångarnas värde vuxit i hela västvärlden, även i Sverige. [...]
Visa längre beskrivning

Mycket har hänt med kapitalbeskattningen sedan den stora skattereformen 1991. Grundprinciper om likformighet och enhetlighet har i hög grad övergetts och kapital beskattas i dagpå flera olika sätt.Under samma period har kapitaltillgångarnas värde vuxit i hela västvärlden, även i Sverige. Denna tillväxt skapar möjligheter för investeringar och välstånd, men också en oro för ökade ekonomiska klyftor i samhället.SNS Konjunkturrådsrapport 2018 analyserar och diskuterar kapitalbeskattningens förutsättningar i Sverige utifrån nationalekonomisk forskning och tidigare erfarenheter. En röd tråd är att skattepolitiken måste ta hänsyn till både snedvridningseffekter och fördelningseffekter.Skatters politiska legitimitet är viktig och av den anledningen har rådet genomfört en attitydundersökning av svenskarnas åsikter om kapitalbeskattning. Rapporten avslutas med rekommendationer om hur den framtida svenska kapitalbeskattningen bör utformas.SNS Konjunkturråd 2018 består avDaniel Waldenström (ordförande), professor i nationalekonomi, Institutet för Näringslivsforskning, och gästprofessor vid Paris School of Economics, Spencer Bastani, docent i nationalekonomi, Linnéuniversitetet, och Åsa Hansson, docent i nationalekonomi, Lunds universitet.