Traktorer, mjölkmaskiner, hästräfsor, motorsågar och Statens maskinprovningar

Den moderna officiella provningen av maskiner och redskap för det svenska jordbruket tog sin början i slutet av 1800-talet. Den statliga institution som då bildades kom att benämnas Statens maskinprovningar och har bland Sveriges lantbrukare länge varit en välkänd institution.


Visa längre beskrivning

Den moderna officiella provningen av maskiner och redskap för det svenska jordbruket tog sin början i slutet av 1800-talet. Den statliga institution som då bildades kom att benämnas Statens maskinprovningar och har bland Sveriges lantbrukare länge varit en välkänd institution.



I denna rikt illustrerade bok presenteras Maskinprovningarnas hundraåriga verksamhet och dess roll och funktion som konsumentupplysande institution i det svenska jordbrukets mekanisering samt den nytta såväl lantbrukare som tillverkare/importörer av maskiner och redskap har haft av Maskinprovningarna.



Boken är ett teknik- och lantbrukshistoriskt bidrag till förståelsen för maskin- och redskapsprovningens betydelse för svenskt jordbruks och skogsbruks tekniska utveckling - från 1700-talets enstaka enkla utvärderingar till provningar i det sena 1900-talets marknadsanpassade lantbruk. Statens maskinprovningars tekniskt och pedagogiskt höga kvalité - på såväl provningar som meddelanden - har varit till gagn för individ, företag och samhälle, med följder som säkrare arbetsmiljöer och effektivare maskiner.



Få statliga meddelandeserier har rönt ett så påtagligt intresse som Maskinprovningarnas meddelanden - det är inte ovanligt att möta samlingar av prydligt ordnade provningsmeddelanden insatta i pärmar hos maskinintresserade lantbrukare. I meddelandena gavs konsumenten relevant information och neutrala omdömen om maskiner och redskap beträffande effektivitet, prestanda, pris, arbetsmiljö och säkerhet. Också tillverkaren fick från dessa praktiska provningar veta vad som fungerade dåligt, och kunde då förbättra maskinen. Var provningsomdömena positiva kom de till stor nytta i marknadsföringen.



Jan-Olov Jansson är f.d. universitetslektor vid Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet. Har forskat om Motala verkstad i äldre svensk verkstadsindustri före 1850, med särskild inriktning på arbetsorganisation och kunskapsuppbyggnad samt lönesystem och lönestruktur.



Per Thunström är verksam vid enheten för de areella näringarnas historia (ANH) på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien. Han skriver också på en licentiatavhandling i ämnet traktoriseringen av Sverige, vid Sveriges Lantbruksuniversitets avdelning för agrarhistoria.