En gång i veckan drömmer jag att jag är i Iran

En personlig berättelse om en tillvaro där tiden blivit ett vapen i händerna på myndigheterna, och om villkoren för ett liv i ständig förhandling mellan ett innanför och ett utanför. Dessa texter, som baseras på en flerårig blogg, är ett uppfordrande vittnesmål om en europeisk asylpolit [...]
Visa längre beskrivning

En personlig berättelse om en tillvaro där tiden blivit ett vapen i händerna på myndigheterna, och om villkoren för ett liv i ständig förhandling mellan ett innanför och ett utanför. Dessa texter, som baseras på en flerårig blogg, är ett uppfordrande vittnesmål om en europeisk asylpolitik som tvingar människor att försätta sig i allt farligare situationer för att bevisa sitt behov av att få stanna. Och om kampen för det liv som, trots allt, oavbrutet måste levas.

Samira Motazedi är uppvuxen i Iran, där hon bl a studerat ekonomi. 2012 kom hon som flykting till Sverige och sökte asyl, året därpå fick hon avslag på sin ansökan. Sedan dess har hon stridit för att Migrationsverket ska ompröva hennes ärende samtidigt som hon kontinuerligt skrivit på sin blogg på Gläntas hemsida och i andra medier. I december 2016 beviljades Samira tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige.