Dystopiernas seger : Totalitarism som orienteringspunkt i efterkrigstidens svenska idédebatt

Nittonhundratalshistorien är mörk - åtminstone då den räknas

i antal offer för världskrig och folkmord. De erfarenheter som gjordes, särskilt

under seklets första hälft, har därför varit viktiga referenspunkter i

efterkrigstidens samhällsdebatt. Historis [...]
Visa längre beskrivning

Nittonhundratalshistorien är mörk - åtminstone då den räknas

i antal offer för världskrig och folkmord. De erfarenheter som gjordes, särskilt

under seklets första hälft, har därför varit viktiga referenspunkter i

efterkrigstidens samhällsdebatt. Historiska erfarenheter är dock varken

entydiga eller gjorda en gång för alla, utan revideras ständigt. Hur relationen

mellan erfarenheterna av nazism, kommunism och liberalkapitalism skall

betraktas är därför ett återkommande debattema. Vilka av dessa tre är mest

lika? Vilka är mest "onda"? Och vilka slutsatser bör vi dra av våra svar på

dessa båda frågor?I denna bok tar historikern Johan Stenfeldt ett samlat grepp

om de dystopiska erfarenheternas inverkan på den ideologiska debatten i

efterkrigstidens Sverige. Utgångspunkten är den nazi-kommunistiska jämförelsens,

totalitarismteorins, växlande popularitet. Denna nazi-kommunistiska jämförelse

inkluderas dock i ett vidare idépolitiskt sammanhang, ett dystopiskt trilemma,

som preciserar relationen mellan nazism, kommunism och liberalism, samt de

historiska erfarenheter som knyts till dessa ideologier i debatten. Resultatet

blir ett övergripande och originellt perspektiv på dryga sextio års idédebatt.