Det är inte förrän man gör det som man förstår Om kommunikativa hinder vid en teaterhögskola

I en organisation är det dagliga samtalandet, skrivandet och läsandet avgörande för att organisationen ska fungera. Den språkliga kommunikationen behövs för att koordinera tankar och handlingar, för att styra organisationen i en viss riktning och för att möjliggöra delaktighet. Samtidigt [...]
Visa längre beskrivning

I en organisation är det dagliga samtalandet, skrivandet och läsandet avgörande för att organisationen ska fungera. Den språkliga kommunikationen behövs för att koordinera tankar och handlingar, för att styra organisationen i en viss riktning och för att möjliggöra delaktighet. Samtidigt medför inte kommunikation automatiskt koordinering, styrning och delaktighet. Oftast har man inom en organisation sätt att samtala och skriva som kan hindra detta. Den här typen av kommunikativa hinder går inte att undvika helt. Däremot kan man öka sin medvetenhet om hindren, för att kunna förebygga och hantera fler av dem och på ett bättre sätt. Många yrkesgrupper har utvecklat redskap för att synliggöra människors kommunikation. Men det kan vara svårt att studera de egna samtalen och texterna, och man kanske inte alltid har tillräckliga redskap för att göra det. Omvänt kan det vara svårt att komma utifrån, till exempel som forskare, och studera kommunikationen i en organisation. Precis som organisationer kan behöva hjälp utifrån, behöver den som kommer utifrån hjälp av deltagarna i organisationen. Den här boken visar hur kommunikationen vid en teaterhögskola kan hindra studenters delaktighet under tiden på skolan. Analysredskap och analysmetod har valts som är att tänkta att deltagare vid teaterhögskolor och liknande organisationer ska kunna använda för att själva synliggöra sin kommunikation. Boken vidareutvecklar också former för att studera kommunikation i organisationer på ett sätt som innebär ett ömsesidigt utbyte mellan forkare och deltagare i organisationerna.