Att dansa efter andras pipa : En deckare om deckarbranschen

Denna deckare är en dramatiserad lek med deckarbranschen. Huvudhistorien är hur några typiska manliga kriminalare från deckarvärlden kommer samman och hamnar i ett äventyr de inte riktigt hade tänkt sig. Men det handlar också om två kvinnors förhållande till denna deckarvärld, den ena fr [...]
Visa längre beskrivning

Denna deckare är en dramatiserad lek med deckarbranschen. Huvudhistorien är hur några typiska manliga kriminalare från deckarvärlden kommer samman och hamnar i ett äventyr de inte riktigt hade tänkt sig. Men det handlar också om två kvinnors förhållande till denna deckarvärld, den ena från ett intellektuellt perspektiv som forskare och den andra från ett praktiskt perspektiv som gift med en kriminalare. Därmed används deckarbranschen som en utgångspunkt för en diskussion kring relationen mellan man och kvinna, vad som brukar kallas vår tids genusordning. Utifrån detta följer boken en lång tradition inom deckargenren, från Stieg Trenter till många samtida deckarförfattare, där böckerna också utgör en form av samtida samhällskritik. Oftast är dock denna kritik endast en fond för det egentliga kriminaldramat. I denna bok flyttas denna sida av deckarboken mer in i handlingens centrum. På så vis blir boken en deckare kombinerat med ett visst mått av populärvetenskap och därmed en annorlunda deckare än vad vi är vana vid.För att förstärka närheten till deckarlitteraturen utspelar sig händelserna i tre kända deckarmiljöer: Stockholm, Venedig och Skottland, platser som också är väl bekanta för författaren.Boken blandar också verklighet och fiktion på ett speciellt sätt. Bokens undertitel, En deckare om deckarbranschen, är tvetydig eftersom ordet deckare kan både betyda en verklig yrkesgrupp, alltså kriminalare, men också en litterär genre. Denna glidning mellan två världar blir speciellt tydlig när våra tre kriminalare i berättelsens slutskede hittar deckarböcker där de själva egentligen är de uppdiktade huvudpersonenerna.När man har läst boken kan man också förstå att det är en viss poäng att låta författarnamnet vara en kvinnlig pseudonym.