Klappar & Slag: Jag kommer aldrig att glömma, aldrig att förlåta

Det här är en autentisk historia som berättar en liten del ur mitt liv. Den berättar en liten del ur mitt vuxna liv. Jag är en helt vanlig man som snärjdes in i ett ormbo av skam, ansvar och våld. Jag vill med denna bok belysa det faktum att det finns kvinnor därute som misshandlar män. Oft [...]
Visa längre beskrivning

Det här är en autentisk historia som berättar en liten del ur mitt liv. Den berättar en liten del ur mitt vuxna liv. Jag är en helt vanlig man som snärjdes in i ett ormbo av skam, ansvar och våld. Jag vill med denna bok belysa det faktum att det finns kvinnor därute som misshandlar män. Ofta så känner vi män oss skamsna och ledsna, främst därför att vi förväntas, som män, kunna hantera våra kvinnor. Att bli utsatt för systematiskt våld och förnedring av den man älskar är lika jobbit och oacceptabelt oavsett kön.
I mitt fall så har jag några år senare landat i min roll som man och jag kommer aldrig mer tolerera något våld i mitt hem vad som än händer. Rampljusets fokus måste vidgas så att vi män också kan orka lagföra kvinnor som utövar våld i vardagen. Jag valde att inte göra det då bevisbördan ligger hos mig. Jag gick aldrig till doktorn och mätte mina blåmärken, skrubbsår eller dokumenterade mitt brott på revbenet. Därför är det utsiktslöst att göra en polisanmälan.

Det här är en autentisk historia som berättar en liten del ur mitt liv. Dock har jag varit tvungen att skriva under pseudonym och använda fiktiva namn och platser då min egen säkerhet kan vara hotad. Den berättar en liten del ur mitt vuxna liv. Jag är en helt vanlig man som snärjdes in i ett ormbo av skam, ansvar och våld. Jag vill med denna bok belysa det faktum att det finns kvinnor därute som misshandlar män. Ofta så känner vi män oss skamsna och ledsna, främst därför att vi förväntas, som män, kunna hantera våra kvinnor. Att bli utsatt för systematiskt våld och förnedring av den man älskar är lika jobbit och oacceptabelt oavsett kön.
I mitt fall så har jag några år senare landat i min roll som man och jag kommer aldrig mer tolerera något våld i mitt hem vad som än händer. Rampljusets fokus måste vidgas så att vi män också kan orka lagföra kvinnor som utövar våld i vardagen. Jag valde att inte göra det då bevisbördan ligger hos mig. Jag gick aldrig till doktorn och mätte mina blåmärken, skrubbsår eller dokumenterade mitt brott på revbenet. Därför är det utsiktslöst att göra en polisanmälan.