Nog minns jag! : Meris hågkomster från Västnyland

Mamma var en varm hembygdsvän och pratade ofta om uppväxten i Svenskfinland, om ryska kejsartiden, de tre krigen och evakueringen från Degerby med exilen i eget land. Hon hade också ett genuint släktintresse och med bådas våra uppväxter på bondgårdar i respektive land, kunde jag relatera t [...]
Visa längre beskrivning

Mamma var en varm hembygdsvän och pratade ofta om uppväxten i Svenskfinland, om ryska kejsartiden, de tre krigen och evakueringen från Degerby med exilen i eget land. Hon hade också ett genuint släktintresse och med bådas våra uppväxter på bondgårdar i respektive land, kunde jag relatera till mycket av det hon berättade, samtidigt som jag fängslades av det som var annorlunda i hennes uppväxtmiljö.

I höst är det sjuttio år sedan Degerby med omnejd ? det så kallade Porkalaområdet ? utrymdes för att bli sovjetisk marinbas i femtio år; när området plötsligt återlämnades efter elva och ett halvt år hade min mor hunnit emigrera.

På 1980-talet, när jag själv blivit mamma, skrev jag ner hennes minnen. Jag hade då efter femton år återvänt till min födelsegård i Gästrikland, där jag och min man är verksamma.

"Det har varit spännande att läsa. Jag känner till trakten och den är mycket levande beskriven. Texten är en fin gåva till släkten, men skulle förtjänas att nå flera läsare. Det är ett fint och värdefullt arbete och jag är glad att ha fått ta del av det."
Fredrik Therman, Fredsposten