Renskötselrätt i nordisk belysning

Den samiska rätten till renbete och andra befogenheter kopplade till betesrätten vilar ytterst på historiska förhållanden: ett långvarigt bruk av mark och naturresurser som etablerat sig över tid. Trots att det rör sig om samma tradition bland samer i Norge, Sverige och Finland, är ländern [...]
Visa längre beskrivning

Den samiska rätten till renbete och andra befogenheter kopplade till betesrätten vilar ytterst på historiska förhållanden: ett långvarigt bruk av mark och naturresurser som etablerat sig över tid. Trots att det rör sig om samma tradition bland samer i Norge, Sverige och Finland, är ländernas förståelse och reglering av renskötseln långt ifrån lika. Det finns en djupare förklaring till skillnaderna som går bortom olikheter i lagstiftning. Historiska förhållanden och traditioner, ofta relaterade till en väst- och en östnordisk rättstradition, förklarar olikheterna, särskilt med hänsyn till fastighetsrätten och den konstitutionella rätten. Vissa spårbundenheter inom dessa centrala rättsområden påverkar renskötselrättens uttryck inom rättsystemet. Dessa skillnader mellan länderna visar sig särskilt då tvister inför domstol uppstår om renskötselrättens existens på vissa marker eller vid naturresursexploateringar, såsom gruvdrift, då renskötande samer åberopar skydd för sin rättighet. Under senare år har uppmärksamheten ökat vad gäller samiska rättigheter. Bakgrunden är såväl ett internationellt fokus på grundläggande mänskliga rättigheter som ett antal nationella rättsfall om rätten till renbete där motparten ofta varit privata markägare eller gruvbolag. Christina Allard argumenterar för att de allmänna linjerna i norsk fastighetsrätt har medverkat till att ge renskötselrätten ett starkare uttryck i Norge än vad som är fallet i både Sverige och Finland. "Renskötselrätt i nordisk belysning" är den första framställningen som ingående jämför norsk, svensk och finsk rätt i fråga om renskötselrätten, och förklarar hur skillnaderna mellan länderna vuxit fram. Boken riktar sig primärt till forskarsamhället även om den med fördel också kan användas i högre undervisning, främst rörande samiska studier, komparativ rätt och bredare kurser i rättsteori. Den kan även vara till vägledning för domstolar vid tvister om renskötselrätt, liksom vid en översyn av nuvarande renskötsellagstiftning. Christina Allard är jur.dr, lektor vid Luleå tekniska universitet och førsteamanuensis II vid UiT Norges arktiske universitet. Hon har under många år forskat och skrivit om samiska rättigheter liksom om andra urfolks rättigheter komparativt. Hon är ofta anlitad som föreläsare och expert inom och utanför akademin. Allard driver det nordiska forskarnätverket NORSIL (Nordic Research Network for Sami and Indigenous Peoples Law) och ger tillsammans med Susann Funderud Skogvang ut antologin "Indigenous Rights in Scandinavia: Autonomous Sami Law" på Ashgate under 2015.