Skogsbruk på samhällets villkor. Skogsskötsel och skogspolitik under 150 år

I boken Skogsbruk på samhällets villkor, Skogsskötsel och skogspolitik under 150 år skildrar Karl-Göran Enander skogsbrukets utveckling från 1850 till 2000-talets början. Författaren är jägmästare och hedersdoktor vid Skogsvetenskapliga fakulteten.

Han beskriver detaljerat hur [...]
Visa längre beskrivning

I boken Skogsbruk på samhällets villkor, Skogsskötsel och skogspolitik under 150 år skildrar Karl-Göran Enander skogsbrukets utveckling från 1850 till 2000-talets början. Författaren är jägmästare och hedersdoktor vid Skogsvetenskapliga fakulteten.

Han beskriver detaljerat hur en mängd omvärldsfaktorer påverkat denna utveckling, bl.a. politik, ekonomi, skogsindustrins utbyggnad, skogsforskningens framsteg, teknisk utveckling i skogen, miljörörelsens framväxt och dess betydelse för naturvårdshänsynen i skogen.

Skogsstyrelsen skriver i sin tidning "att det är den första sammanhängande historiken över skogsskötseln och skogspolitiken. En sådan skildring har hittills saknats." Också genom den allsidiga omvärldsanalysen om det historiska skeendet representerar boken något nytt.

Ur innehållet.

Under 1800-talet exploaterades skogarna i jakt på virke till sågverk och massabruk. Skogsvården var satt på undantag, och mängden växande skog sjönk i hela landet. För att försäkra sig om råvara till skogsindustrin köpte skogsbolagen upp miljontals hektar hemmansskogar, vilket orsakade politisk strid och allmän kritik under många år. Över 100 år sedan är detta fortfarande ett spektakulärt samtalsämne.

Farhågor för virkesbrist för skogsindustrin låg bakom den första nationella skogsvårdslagen 1903. Denna utvidgades, men först vid 1900-talets mitt övergavs det exploaterande skogsbruket. Då infördes bestämmelser om uthållig skogsproduktion, vilket var ett första steg mot ett hållbart skogsbruk. Det är få som vet eller tänker på att skogarna exploaterades så långt in i modern tid.

Något som många inte heller känner till är att miljöfrågorna hade låg prioritet fram till 1960-talet. Under 1970-talet fick emellertid särskilt de större skogsägarna utstå kritik för sina metoder, såsom stora kalhyggen, användning av kemiska medel m.m. Resultatet blev att miljöfrågorna därefter fick allt större plats. Hänsynen till naturvården i skogsskötseln blev större, naturreservat bildades etc. Under 1990-talet bestämdes att miljömålet för skogsbruket skulle ha samma tyngd som produktionsmålet. Därmed hade man utvidgat begreppet hållbart skogsbruk.