Grundläggande folkhälsovetenskap

Folkhälsoarbete förutsätter gedigna kunskaper om hur man kan påverka de levnadsförhållanden som har betydelse för folkhälsan. Utbildning inom folkhälsovetenskap spelar också en stor roll för att folkhälsoarbetet ska kunna bedrivas på ett framgångsrikt sätt. Grundläggande folkhälsove [...]
Visa längre beskrivning

Folkhälsoarbete förutsätter gedigna kunskaper om hur man kan påverka de levnadsförhållanden som har betydelse för folkhälsan. Utbildning inom folkhälsovetenskap spelar också en stor roll för att folkhälsoarbetet ska kunna bedrivas på ett framgångsrikt sätt. Grundläggande folkhälsovetenskap ger dig dessa kunskaper!

Läs mer
Boken bygger på den värdegrund som genomsyrar Förenta Nationernas strategi för en hållbar utveckling liksom på de elva målområdena för folkhälsa som enhälligt beslutats av Sveriges riksdag. Den belyser metoder för ett tvärsektoriellt folkhälsoarbete med fokus på hälsofrämjande insatser på olika nivåer, och den är strukturerad efter förekomst, effekt och förändringsmöjligheter.
Denna fjärde upplaga av Grundläggande folkhälsovetenskap har bland annat kompletterats med avsnitt om jämlikhet i hälsa, kopplingen mellan migration och folkhälsa samt olika aktörers roll i folkhälsoarbetet.
Boken är avsedd för utbildningar på högskolenivå för folkhälsovetare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, läkare och lärare liksom för utbildning inom sociologi och miljövetenskap.

Om författarna
Kristina Pellmer Wramner är samhällsplanerare och har disputerat i medicinsk vetenskap med inriktning mot hälsofrämjande arbete. Hon har innan pensioneringen arbetat som folkhälsoplanerare inom primärvården i Skaraborgs läns landsting, samt varit universitetslektor i folkhälsovetenskap vid Mälardalens högskola.
Håkan Wramner är folkhälsovetare och utredare med erfarenhet av styrning och utveckling inom både hälso- och sjukvård och socialtjänst samt har flerårig erfarenhet som beställare av hälso- och sjukvård och hälsofrämjande och förebyggande insatser.
Bengt Wramner är legitimerad läkare och har disputerat inom medicinsk vetenskap med inriktning mot epidemiologi. Han var under flera år, fram till pensioneringen, universitetslektor i folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet och Mälardalens högskola. Under åren 1999?2012 var han även ordförande för det nationella nätverket ?Konsortiet för akademisk folkhälsoutbildning?.