Skolan och det kommunala huvudmannaskapet

Kommuner får ofta kritik för hur de styr skolan, till exempel för att skolpolitiker detaljstyr verksamheten eller för att förvaltningen endast tar ekonomisk hänsyn. I debatten ställs inte sällan krav på ett återförstatligande. Men finns det någon grund för den här typen av [...]
Visa längre beskrivning

Kommuner får ofta kritik för hur de styr skolan, till exempel för att skolpolitiker detaljstyr verksamheten eller för att förvaltningen endast tar ekonomisk hänsyn. I debatten ställs inte sällan krav på ett återförstatligande. Men finns det någon grund för den här typen av kritik?

Skolan och det kommunala huvudmannaskapet handlar om kommunernas styrning av skolan. Författaren undersöker hur två kommuner hanterar uppdraget som huvudman. I syfte att nå en ökad kunskap om, och förståelse för, hur kommunerna styr skolan intervjuas en rad skolpolitiker, rektorer och tjänstemän.

En central utgångspunkt i boken är att kommunaliseringsreformerna i början av 1990-talet var otydliga. Kommunaliseringen var både en demokratireform som skulle stärka den lokala demokratin och en managementreform som syftade till ökad effektivitet. Därmed ställdes kommunerna inför uppgiften att organisera skolan i enlighet med två konkurrerande förvaltningsmodeller: en byråkratisk respektive en managementorienterad modell. Detta har inneburit att kommunernas uppdrag som huvudman för skolan än idag är komplext och motsägelsefullt.

Maria Jarl är fil. dr i statsvetenskap och universitetslektor i utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet.