En ny strafftidslag. SOU 2016:18 : Betänkande från Strafftidsutredningen

Utredaren lämnar en rad förslag:En ny strafftidslag som ersätter lagen om beräkning av strafftid med mera föreslås. Syftet med förslaget är att göra regelverket tydligt och enkelt att tillämpa samt att anpassa det till systemet med överförande av straff från andra länder. Förslaget in [...]
Visa längre beskrivning

Utredaren lämnar en rad förslag:En ny strafftidslag som ersätter lagen om beräkning av strafftid med mera föreslås. Syftet med förslaget är att göra regelverket tydligt och enkelt att tillämpa samt att anpassa det till systemet med överförande av straff från andra länder. Förslaget innebär bland annat att rätten för en dömd att få börja avtjäna ett fängelsestraff om han eller hon vill det lagregleras och tydligt angivna tidsramar för placering i häkte i samband med placering av dömda i anstalt. Strafftiden ska i fortsättningen beräknas enbart i dagar. Beräkningen ska göras enligt en schablon. På detta sätt minimeras risken för misstag och felaktigheter när strafftiden räknas ut, och lika fall behandlas lika. Möjligheten för den dömde att lämna nöjdförklaring, det vill säga att avstå från att överklaga sitt fängelsestraff och på det sättet kunna påbörja avtjänandet av straffet tidigare, utökas och förenklas. Kravet på samhällsskydd lyfts fram vid bedömningen av om uppskov ska beviljas. Möjligheten att återkalla ett beviljat uppskov utökas, till exempel om en person som beviljats uppskov missköter sig. En ny och samlad lag om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande införs. Det handlar om att en person som till exempel sitter häktad och döms till fängelse ska tillgodoräknas tiden i häkte som avtjänad tid. Tillgodoräknande av tid för frihetsberövande ska vara obligatoriskt vid såväl svenska som utländska frihetsberövanden som ägt rum före verkställigheten av straffet och som har ett nära samband med straffet.