Glupahungern

Djupt inne i de norrbottniska skogarna ligger Tjärnen. Endast en person känner till dess existens, vet att den ingått en pakt med Trädet om att till varje pris skydda det som är deras. Några mil därifrån har Elina och Erik sin gård. Där finns Elinas bror Henning, han som aldrig blev gift, [...]
Visa längre beskrivning

Djupt inne i de norrbottniska skogarna ligger Tjärnen. Endast en person känner till dess existens, vet att den ingått en pakt med Trädet om att till varje pris skydda det som är deras. Några mil därifrån har Elina och Erik sin gård. Där finns Elinas bror Henning, han som aldrig blev gift, där växer fyra barn upp. Titt som tätt har traktens enstöring Sup-Linus vägarna förbi. Livet går sin gilla gång, tills den kväll då Linus stupfull försvinner rakt ut i vinternatten med Erik efter sig. Nog är det bara lilla Ingrid som förstår vad det är som kommer att hända. Så släpps den kraft fri som ska påverka tre generationer kvinnor på ett avgörande sätt. Elina, Ingrid och hennes oefterlikneliga dotter Baba, som är resultatet av ett kärleksmöte i skogen. Alla är de barn av platsen och alla avkrävs de offer.

Glupahungern är en vindlande släktkrönika som handlar om arv och öde, om slukare och dykare. Här finns kraftfulla kvinnor som är tysta och aviga eller bär på en livslust som hotar att förgöra dem. En lika stor roll spelar naturen, som står i förbund med människan. Med poesi och musikalitet i språket skapar Andrea Lundgren en trolsk skuggvärld där gränserna mellan saga och verklighet suddas ut.


Skrivet om debuten I tunga vintrars mage:
"Språket är moget, knivskarpt, effektivt. Och texten berör. Starkt. Det finns många skäl att tycka om Andrea Lundgrens debutroman I tunga vintrars mage ... Det är både gripande och oväntat."
Karin Nyqvist, Sydsvenskan
" ... insiktsfull och fängslande ... när hon skriver berättelser från barndomens smärtsamma erfarenheter har hon ett absolut gehör."
Therese Eriksson, Norra Västerbotten
"Det är tungt och sorgligt, men riktigt bra ... Det krävs mycket av författaren för att fånga läsaren med enbart tyngande sorg och handlingsförlamning. Andrea Lundgren klarar det; boken fångar och tvingar till fortsatt läsning."
Maria Hamberg, Sundsvalls Tidning
"Detta är en debut som inte bara gestaltar ett människoöde och är vackert skriven, den är också provocerande på ett välgörande sätt."
Lina Kalmteg, Svenska Dagbladet