Döda poeter skriver inte kriminalromaner : ett slags kriminalroman

I sin nya roman, ett slags kriminalroman som han kallat den, leker Björn Larsson skälmskt och respektlöst, men också på blodigt allvar, med sig själv, med bokbranschen i allmänhet och med kriminalromangenren i synnerhet.

Sent en regnig och stormig novemberkväll anländer den resp [...]
Visa längre beskrivning

I sin nya roman, ett slags kriminalroman som han kallat den, leker Björn Larsson skälmskt och respektlöst, men också på blodigt allvar, med sig själv, med bokbranschen i allmänhet och med kriminalromangenren i synnerhet.

Sent en regnig och stormig novemberkväll anländer den respekterade förläggaren Petersén vid Arnefors & Söner till Helsingborgs industrihamn där han stämt träff med poeten Jan Y Nilsson ombord på dennas husbåt. I sin portfölj har Petersén kontraktet till den kriminalroman som han övertalat Jan Y att skriva. Dessutom en flaska champagne för att fira att Petersén har sålt utlandsrättigheterna till den nästan färdiga romanen för ganska stora belopp. Men kommer Jan Y att sätta sin namnteckning på kontraktet? Eller kommer han att ångra sig i sista stund när han står inför beslutet att oåterkalleligen sälja sin poetsjäl till marknadskrafterna och sätta sin ryktbarhet som poet på spel?

Det fruktansvärda svaret får Petersén när han kort därefter upptäcker Jan Y hängd under däck. Men det som Petersén trodde var självmord visar sig snart vara mord, tack vare den skarpsynta kommissarie Barck vid sjöpolisen, som för övrigt lider av litterära ambitioner och skriver dikt på sina lediga stunder. Men varför har poeten Jan Y Nilsson mördats? Om inte för att förhindra att hans roman om ekonomisk brottslighet kommer ut? I så fall tar även förläggare Petersén en stor risk om han går vidare med utgivningen. Kommissarie Barck griper an mordutredningen med stor entusiasm, inte minst därför att han hoppas att Petersén kanske kunde överväga att ge ut Barcks egna dikter en dag ?

Björn Larsson har skrivit en litterär kriminalroman, en välvilligt ironisk betraktelse över förlag och författare. Det är spännande, tänkvärt, irriterande och läsaren kommer att känna igen tonen från Björn Larssons tidigare böcker.