Skepp som förgås i stormen

Syrlig satir över särartsfeminism

»Ja,» ifyllde Inez, i det hon tog socker och grädde och satte sig ned på en lår för att »doppa», »inte passar detsamma för herrar som för fruntimmer, inte! Se bara här på kontoret, hur tröttsamt är inte arbetet för oss, flickor, hur odrägli [...]
Visa längre beskrivning

Syrlig satir över särartsfeminism

»Ja,» ifyllde Inez, i det hon tog socker och grädde och satte sig ned på en lår för att »doppa», »inte passar detsamma för herrar som för fruntimmer, inte! Se bara här på kontoret, hur tröttsamt är inte arbetet för oss, flickor, hur odrägligt finna vi det inte ofta, och herrarne däremot, de gå här som gödda grisar, och jag är säker på att hvarenda en af dem tycker det är riktigt roligt att gå och gräfva bland luntorna!»

Mathilda Roos levde 1852-1908 och gifte sig aldrig. Hon väjde inte för tunga eller känsliga ämnen och var ofta starkt samhällskritisk i sina texter. Debutromanen Marianne blev en omedelbar läsarsuccé när den kom ut 1881. Hennes böcker tar bland annat upp sådant som kvinnofrågor, dubbelmoral, sexuella trakasserier och lesbisk kärlek. Skepp som förgås i stormen utkom för första gången 1896, och med den gick Roos i polemik med Ellen Keys och Laura Marholms särartsfeminism.