Frontkamrater

Tolv dygn satt vi pa taget fran Hamburg och nu stod vi pa rullbanan Pinsk - Gomel. Regementet lag enligt papperen forlagt I Petrikova. Den som en gang varit pa en rullbana glommer det aldrig. I en snorrat linje stracker den sig ut mot fronten, en av tusentals hjul och miljontals fotter tillkord och [...]
Visa längre beskrivning

Tolv dygn satt vi pa taget fran Hamburg och nu stod vi pa rullbanan Pinsk - Gomel. Regementet lag enligt papperen forlagt I Petrikova. Den som en gang varit pa en rullbana glommer det aldrig. I en snorrat linje stracker den sig ut mot fronten, en av tusentals hjul och miljontals fotter tillkord och upptrampad vag, som egentligen inte ar nagon vag alls. Anda ar den armens livsnerv och huvudpulsader. Dag och natt rullar andlosa kolonner med vapen, ammunition, proviant och nytt manskap mot fronten. I motsatt riktning kommer forstort artilleri, krossade fordon, utbranda stridsvagnar, forvridna flygplanskroppar och langa rader av rodakorsambulanser med sarade. Men nu forandrades bilden av rullbanan. Rysserna var dar och strommade vasterut. Som ett olycksbadande ovader kunde vi hora dem. Snart jagade de oss som harar. Vart nya manskap var oovat. Vi saknade vapen. Ammunition. Proviant. Kriget maste snart vara slut. Skulle vi overleva? Sven Hassels bocker foljer en sammansvetsad grupp soldater under storre delen av kriget - soldater som tvangskommenderats til tyska krigsmaktens straffregemente, 27:e pansar. De tvingas utkampa ett krig ingen av dem tror pa. Fa forfattare har som Hassel, sa narganget och med en sa bister realism fangat andra valdskrigets brutale verklighet och soldaternas illusionslosa, grokorniga humor. "e;Andra Vrldskrigets oknda soldat har ftt sitt monument"e; - skrev Morgenavisen, Norge